Nyköpingsbro berättar om en tid när tron på bilismen som det moderna färdmedlet fortfarande var stor. Idag kan bron upplevas som antitesen till ett hållbart samhälle, en rastplats för fossildrivna färdmedel där besökaren uppmanas att beundra pulsådern av bilar under bron.
Hur blir ett monument för fossildrivna bilar relevant i en tid av klimatkris? Nyköpingsbro bidrar dock med flera värdefulla lärdomar för ett mer hållbart byggande. Brons konstruktion som hängbro innebär att mindre markyta tas i anspråk och såväl norr-som södergående trafik kan nyttja samma serviceutbud. Det rationella tankesättet att samordna serviceplatsen i en byggnad ger också en ekonomisk vinst när mindre byggmaterial har använts och en personalstyrka servar båda riktningarna av vägen. Restaurangbrons ambition om att skapa en mötesplats ovanför vägen berättar också om en grundläggande vilja att skapa möten.
Nyköpingsbro har en kontinuitet som rastplats och vägkrog sedan 1986. Den ambitionsnivå som fanns från början med att uppvisa det lokala genom mat och traditioner har delvis försvunnit. Idag finns ingen detaljplan för Nyköpingsbro och byggnaden saknar kulturhistoriskt skydd. Några planer för exploatering av platsen finns inte. Vi tror att Nyköpingsbro som rastplats kan stärkas genom att återigen lyfta fram den lokala kopplingen. Det skapar identitet och minskar känslan av anonymitet. Exempelvis kan det kulturlandskap som omringar Nyköpingsbro kopplas samman med bron genom gångstråk. En promenad genom det sörmländska kulturlandskapet ger mervärde till en paus på Nyköpingsbro. På detta sätt kan de parallella världar som resandet längs med E4:an och det sörmländska landskapet idag utgör mötas.